I Söderbergs fotspår

I Söderbergs fotspår

Skriven av Ardwan Said, Na13B, den 25/maj 2016

Onsdagen 16 mars började väldigt tidigt på morgonen för de flesta av oss, eftersom tåget skulle gå väldigt tidigt från Malmö Central. På väg till centralen insåg jag att Malmö inte hade vaknat än, inga bilar som körde, inga människor som talade, bara vinden och fåglarna lät. När jag anlände till Malmö C hittade jag redan tre av klasskamraterna på plats, sömniga och väntande på tåget och lärarna. Minuterna gick och fler började dyka upp, vi blev ca 30 personer. När lärarna väl anlände så delade de ut våra tågbiljetter. Just när den sista av oss fått sin biljett anlände tåget och vi hoppade på. Tågresan var 5,5 timmar lång, men kändes betydligt kortare då kortlekar, diskussioner, filmer och musik fick tiden att passera snabbare.

Det första jag la märke till var att det var väldigt fint väder i Stockholm, till skillnad från resten av landet. Sedan fick jag höra att det är mångas första besök till huvudstaden. När alla hade kollat att de har med allt så begav vi oss bort mot centrala Stockholm för att besöka Strindbergmuseet, vilket var August Strindbergs gamla lägenhet. Där delades vi upp i två grupper med varsin guide. I museet fick vi veta massor om hur August Strindberg var som person och hur han jobbade för att framställer mästerverk som Fröken Julie, vilket vi läst i skolan. Vi kan enkelt säga att Strindberg var en ganska pessimistisk och väldigt ordningsam människa. Hursomhelst, timmarna gick och vi fick sedan röra oss fritt i stan för att sedan ses utanför Griffin Steakhouse. I Griffin Steakhouse fick vi äta en av de godaste hamburgarna någonsin. Det var utan tvekan ett väldigt ”gott” besök.

strindberg_museet                IMG_8824

Snart skulle vi återigen bege oss någon annanstans. Inom en kvart var vi redan framme i vandrarhemmet, City Hostel, som vi skulle bo i. Vi delades upp i grupper som fick varsitt rum. Jag måste verkligen nämna att det var den absolut fräschaste och renaste vandrarhemmet jag har varigt i. De flesta av oss var alldeles för trötta för att göra något stort, därför tog vi chansen att vila, duscha och förbereda oss för nästa aktivitet.

Snyggt klädda (de flesta av oss åtminstone), begav vi oss bort mot Dramaten. Där fick vi se den svindlande vackra och tidlösa dramat, Utvandrarna. Med dess unika iscensättning som suveränt blandar bredd med humor och dansinslag fick vi en upplevelse som sent kommer att glömmas. Vid teaterns slut, vid 23-tiden, valde många att gå tillbaka till vandrarhemmet, jag och en vän till mig valde att tillbringa några timmar i Stockholm och självklart, besöka McDonald’s vid midnatt.

Dagen efter, torsdagen 17 mars, vaknade alla elever tidigt för att äta frukost och sedan påbörja vår största aktivitet. Med frukosten i magen, tillhörigheterna i väskorna och Dr. Glas i handen begav vi oss i Söderbergs fotspår. Vi stannade vid ett antal platser som Doktorn, Tyko Glas, besökte i dagboksroman Dr. Glas, av Hjalmar Söderberg. Vid dessa platser läste en lärare upp några citat från romanen och vi fick uppleva boken som aldrig tidigare. Vi fick uppleva det som vi läst med alla sinnen. Det var en upplevelse som aldrig heller kommer att glömmas.

Vi avslutade vår rundtur i Söderbergs fotspår på Café Söderberg i Kungsträdgården, vilket har en symbolisk betydelse i romanen som jag inte vill berätta mer om eftersom det förstör romanen för en. I caféet åt vi lunch och sedan kom vi överens om att vi skulle ses i tågstationen vid en viss tid, annars var vi fria att göra vad vi ville. Jag valde att besöka Kungliga Bibliotekets tidningsarkiv då jag läst att allt som ges ut i Sverige måste arkiveras enligt lag. När jag väl gick in i biblioteket gick jag direkt ner till arkivet och letade upp Aftonbladet från 1 september 1939. Jag ville få en idé om hur världen reagerade över en viktig händelse utifrån en primär källa. Timmarna jag tillbringade i arkivet för att läsa gamla tidningar var något som jag gärna vill göra om då det var extremt fascinerande och lärorikt.

Snart var alla på plats, väntande på tåget som skulle ta oss tillbaka till Malmö. Denna gång var tågresan fylld med diskussioner och återberättelser av allt vi gjort, velat göra och gärna gör om i framtiden. När vi väl anlände till Malmö var alla reströtta, utmattade och sömniga. Vi sa hejdå och begav oss på varsitt håll.

Jag vill gärna tacka alla de som fick dessa två dagar att bli så kul, vilket är då skolledningen, Malin, Nicklas och Johannes. Nu när vi tar studenten kommer vi förmodligen inte komma ihåg läxorna och proven som vi haft, vi kommer minnas intressanta, lärorika och roliga resor som denna. Vi kommer säkerligen också minnas att vi haft kul under dessa dagar, medan den andra svenskgruppen (som inte reste) hade vanliga lektioner.

0 Kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*